Turkiet - Marmaris - 2013

"Yodo" har varit vårt motto under min och Sagas resa i Marmaris i Turkiet. You only die once, istället för you only live once som många förhoppningsvis förstår.
Denna resan, första resan utan föräldrar går inte att beskriva med ord hur fantastisk, underbar och galen den har varit. Känslan att vara iväg själv i ett (för Saga) främmande land är en aning skrämmande men samtidigt helt underbart! Inga tider att passa mer än maten på hotellet, inga föräldrar som säger åt en vad man ska eller inte ska göra, du kan göra precis som du vill och ingen kan göra något åt det. Känslan av frihet är obeskrivlig. Men nu till hur vi faktiskt hade det på vår resa.
 
Vi kom till hotellet ca ett, halv två på natten, vi checkade in och alla gick och la sig.. men inte vi! Vi fixade till oss en aning och drog direkt mot bargatan. Satt och taggade igång på bussen med musik och vart helt galna när vi fick syn på Marmaris stad.. Vi fick en del "shhh" och "tysta nu då!" men lika glada och speedade var vi för det.. Innan bargatan träffade vi på två killar från London i korridoren och de frågade om de kunde följa med så sagt och gjort gick vi en sväng in till stan (1 km enkel väg..) med dem. Fick dock inget bra första intryck då vi nästan fick skåda en våldtäkt inne på ett diskotek.. så vi drog hem någon timme senare så vi i alla fall fick fyra timmars sömn.
Pigga och glada dagen efter gick vi upp och köpte lite spontant 19 liter vatten och tog med oss det upp på rummet. Snacka om hur alla stirrade.. tystnaden som uppstod i lobbyn på hotellet tills hon som stod i receptionen brast ut i skratt.. haha! Varannan vatten eller vad är det man säger.. 
 
Bara några dagar senare hade vi funnit ett härligt gäng nya vänner, fyra killar från Norge och det komiska med det hela var att innan resan så sa Saga att hon så gärna ville träffa norska killar (fråga mig inte varför..) och boooom, så stod dem där, haha! Skämt å sido, men vi träffade dem på stranden och de visade sig vara helt underbara människor, liiite problem med kommunikationen mellan oss men det gick bra till slut. Vi spenderade fyra intensiva dygn med dem.. sola och badade på stranden, käkade tillsammans och festade tills det blev ljust på himlen. Så det gjorde mer än ont inombords när vi tvingades säga hejdå till dem vid bussen.. jag kanske är lite känslig men när vi väl kom på bussen så kunde jag inte hålla inne tårarna längre. Får tänka på allt kul vi hade med dem så läker allt med tiden.
 
Samma kväll som bilderna ovan togs hade vi varit på en club som heter Areena, den största, bästa och fetaste klubben på hela bargatan och bara kört all in och dansat tills benen iprincip vek sig under oss så vi satte oss ner för att snacka och hämta andan. Efter "lugnet" fick jag och Saga sprätt i benen igen och ville fortsätta dansa så halv fyra begav vi oss in på Areena igen, jag och en av killarna först och de andra efter. Tyst partymusik spelas och alla människor är tysta så vi står alla helt stilla mitt inne på dansgolvet.. plötsligt skriker alla (inte vi dock) 3!....2!....1!... och innan vi visste om det så fylldes hela dansgolvet med skum, fetaste musiken och människor! Skorna, benen, shortsen, underkläderna, linnet, håret, sminket, precis allt var genomblött, helt kaos och underbart! Kom dock iväg från Saga ett tag men jag hade en annan vid min sida så det löste sig! Väl inne på toaletten efteråt såg resultatet ut såhär.. 
Avslutade natten med att gå barfota till stranden där vi nattbadade och hade the time of our lives tills solen gick upp.
 
Drinkar.. så löjligt goda! Bilderna får säga sitt..
Våra nyfunna, underbara vänner Hanna & Alicia. Vi ses förhoppningsvis igen om några veckor girls!
 
Sedan var det den stora gruppen med engelsmännen också.. träffade dem någon dag innan vi skulle åka hem men oj vad vi hann hitta på mycket kaos med dem.. 
 
Nattklubben Joy på bilden nedan och Areena var helt klart veckans höjdpunkter! Vart även skumparty sista natten på Joy..
 
Hemresan var dock inte alls kul.. att säga hejdå till precis alla, tjejerna, engelskmännen, personalen på hotellet och vid stranden och sist men inte minst de norska killarna.. usch säger jag bara. Nu när man kommit hem och får se vädret så får jag bara ännu mer ångest. Jag vill tillbaka och det är NU! Har hittat en resa till samma hotell och allt i Augusti.. fett sugen asså.. får se hur det blir med den saken dock!
Denna resan har hur som helst varit den bästa i mitt liv och tro mig jag har varit på många i hela världen i princip, jag har Saga att tacka för allt. Du är bäst mitt hjärta, utan dig hade denna resan inte varit sig lik. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kom ihåg mig?

Kommentar: