Turkiet - Marmaris - 2013
"Yodo" har varit vårt motto under min och Sagas resa i Marmaris i Turkiet. You only die once, istället för you only live once som många förhoppningsvis förstår.
Denna resan, första resan utan föräldrar går inte att beskriva med ord hur fantastisk, underbar och galen den har varit. Känslan att vara iväg själv i ett (för Saga) främmande land är en aning skrämmande men samtidigt helt underbart! Inga tider att passa mer än maten på hotellet, inga föräldrar som säger åt en vad man ska eller inte ska göra, du kan göra precis som du vill och ingen kan göra något åt det. Känslan av frihet är obeskrivlig. Men nu till hur vi faktiskt hade det på vår resa.
Vi kom till hotellet ca ett, halv två på natten, vi checkade in och alla gick och la sig.. men inte vi! Vi fixade till oss en aning och drog direkt mot bargatan. Satt och taggade igång på bussen med musik och vart helt galna när vi fick syn på Marmaris stad.. Vi fick en del "shhh" och "tysta nu då!" men lika glada och speedade var vi för det.. Innan bargatan träffade vi på två killar från London i korridoren och de frågade om de kunde följa med så sagt och gjort gick vi en sväng in till stan (1 km enkel väg..) med dem. Fick dock inget bra första intryck då vi nästan fick skåda en våldtäkt inne på ett diskotek.. så vi drog hem någon timme senare så vi i alla fall fick fyra timmars sömn.
Pigga och glada dagen efter gick vi upp och köpte lite spontant 19 liter vatten och tog med oss det upp på rummet. Snacka om hur alla stirrade.. tystnaden som uppstod i lobbyn på hotellet tills hon som stod i receptionen brast ut i skratt.. haha! Varannan vatten eller vad är det man säger..
Bara några dagar senare hade vi funnit ett
härligt gäng nya vänner, fyra killar från
Norge och det komiska med det hela var att innan resan så sa Saga att hon så gärna ville träffa norska killar (fråga mig inte varför..) och boooom, så stod dem där, haha! Skämt å sido, men vi träffade dem på stranden och de visade sig vara helt
underbara människor, liiite problem med kommunikationen mellan oss men det gick bra till slut. Vi spenderade fyra intensiva dygn med dem.. sola och badade på stranden, käkade tillsammans och festade tills det blev ljust på himlen. Så det gjorde mer än
ont inombords när vi tvingades säga
hejdå till dem vid bussen.. jag kanske är lite känslig men när vi väl kom på bussen så kunde jag inte hålla inne
tårarna längre. Får tänka på allt kul vi hade med dem så läker allt med tiden.
Samma kväll som bilderna ovan togs hade vi varit på en club som heter Areena, den största, bästa och fetaste klubben på hela bargatan och bara kört all in och dansat tills benen iprincip vek sig under oss så vi satte oss ner för att snacka och hämta andan. Efter "lugnet" fick jag och Saga sprätt i benen igen och ville fortsätta dansa så halv fyra begav vi oss in på Areena igen, jag och en av killarna först och de andra efter. Tyst partymusik spelas och alla människor är tysta så vi står alla helt stilla mitt inne på dansgolvet.. plötsligt skriker alla (inte vi dock) 3!....2!....1!... och innan vi visste om det så fylldes hela dansgolvet med skum, fetaste musiken och människor! Skorna, benen, shortsen, underkläderna, linnet, håret, sminket, precis allt var genomblött, helt kaos och underbart! Kom dock iväg från Saga ett tag men jag hade en annan vid min sida så det löste sig! Väl inne på toaletten efteråt såg resultatet ut såhär..
Avslutade natten med att gå barfota till stranden där vi nattbadade och hade the time of our lives tills solen gick upp.
Drinkar.. så löjligt goda! Bilderna får säga sitt..
Våra nyfunna, underbara vänner Hanna & Alicia. Vi ses förhoppningsvis igen om några veckor girls!
Sedan var det den stora gruppen med engelsmännen också.. träffade dem någon dag innan vi skulle åka hem men oj vad vi hann hitta på mycket kaos med dem..
Nattklubben Joy på bilden nedan och Areena var helt klart veckans höjdpunkter! Vart även skumparty sista natten på Joy..
Hemresan var dock inte alls kul.. att säga hejdå till precis alla, tjejerna, engelskmännen, personalen på hotellet och vid stranden och sist men inte minst de norska killarna.. usch säger jag bara. Nu när man kommit hem och får se vädret så får jag bara ännu mer ångest. Jag vill tillbaka och det är NU! Har hittat en resa till samma hotell och allt i Augusti.. fett sugen asså.. får se hur det blir med den saken dock!
Denna resan har hur som helst varit den bästa i mitt liv och tro mig jag har varit på många i hela världen i princip, jag har Saga att tacka för allt. Du är bäst mitt hjärta, utan dig hade denna resan inte varit sig lik.
Day 1
Hejdå Sverige och Hej Turkiet, Marmaris!
Vi klarade flygresan bra trots Sagas enorma flygrädsla.. Ganska segt dock med två timmars bussresa för att komma från flygplatsen in till Marmaris, men äntligen framme så checkade vi in på hotellet och träffade direkt ett gäng schyssta personer i vår lilla "hall" här på hotellet. Så gick vi tillsammans (1km=25min) in till stan och bargatan men då vart klockan för mycket så vi kollade läget lite bara, dansade loss inne på en klubb och gick utan skor hem.. (Skoskav är inte kul!!). Ska upp om 4 timmar igen, härligt.. Sova kan man göra i graven!
Beslutsångest
Då har jag kommit fram till att jag ska börja packa ner mina saker i en resväska.. Men vilken? Det lutar mot den högra men den är så himla stor.. Samtidigt som om jag tar den till vänster så kommer det sluta med att jag får sätta/lägga mig på den för att kunna få ihop den.. Haha.. Dagens ilandsproblem!
Can't wait anymore!
Två dagar kvar!! I övermorgon (onsdag) drar jag och Saga äntligen till Turkiet! Här kommer lite teaser bilder från Alanya förra året..
Borgen Helsingborg
Jag har mitt jobb på Borgen att tacka för väldigt många saker. Som många vet så är jag väldigt mörkrädd i vissa situationer (sett för många skräckfilmer fast jag älskar dem och åkt spöktåget med mamma när jag var jätte liten) och Borgen var inte ett undantag för mitt mörkrädsla. Redan andra gången jag jobbade i höstas så var jag och min chef uppe på taket och höll i våra stationer där då han plötsligt inte längre fick kontakt med de andra i källaren pga den tjocka betongen som var i vägen för våra walkitalkies.. Så det slutade med att jag fick kila ner i källaren, igenom hela borgen, i mörkret, helt själv, utan ficklampa.. med endast tända ljus som vägledning. Då var jag ganska rädd om jag ska vara ärlig för jag sprang hela vägen upp sen, men denna rädslan har förändrats till det bättre.
Både igår och idag har jag jobbat, kunde lika bra sovit där i natt då jag jobbade till sent igår och börjde tidigt i morse.. haha, eller inte va. Men det jag ville komma till är att nu när jag har jobbat där lite mer än ett halvår så har jag faktiskt bearbetat min rädsla för mörker. Nu kan jag vandra genom hela byggnaden utan problem nästan. (kan erkänna att jag fortfarande ser mig om över axeln när jag går i källaren, but still).
Sen är det även detta med att prata inför en grupp av människor, stor som liten har sedan jag varit liten aldrig varit några problem fram till högstadiet i grundskolan då några människor satte käppar i hjulet för mig så jag blev väldigt tillbakadragen och blyg. Den perioden släppte inte förens strax efter jag började gymnasiet. Första gången jag jobbade på Borgen så stammade jag i princip fram mina ord och meningar i samband med fumlande med mina papper om vad jag skulle säga och dels det med andan i halsen. Men jag har utvecklats, det är det jag älskar med detta jobbet. Nu kan jag prata inför folk utan några som helst problem, få fram budskapet på ett bra sätt och dra på smilbanden så löser sig allt.
Här är tre bilder från denna fantastiska borg, bild nummer ett och tre är nere från den "ljusa källaren" där man andas rökmoln fast det är plusgrader ute och bilden i mitten är ingången.
Köpenhamn
I fredag drog mami och jag till Köpenhamn för att shoppa loss på ströget och ha en riktigt mysig dag!
Vi gick flera timmar i alla möjliga affärer och åt en underbart god lunch med utsikt över ett jätte stort, fint torg.
Kom hem med en tröja från Abercombie för konstigt nog hittade jag inte mer än så. Tror jag sparar mig till Turkiet om 9 dagar istället!
F*ck all those kisses
No regrets, just love
Oj vilken helg det har varit! I fredags jobbade jag som sagt på borgen i åtta timmar och totally loved every second of it!
I lördags åkte jag och Saga över till Helsingör en liten runda för att mysa i solen och möta upp Louise efter jobbet. Sen drog jag och Louise vidare på en liten grillfest som var ganska trevlig men som tyvärr resulterade för mig ca 9 myggbett totalt över hela kroppen.. Inte speciellt kul för Louise heller som är sjukt allergisk mot myggbett..
I söndags chillade jag gärnet med förhoppningar att min förkylning skulle försvinna men icke.
Igår kväll så kom finaste Saga och hennes kompis Olivia hem till mig och vi gjorde oss i ordning och drog ner i stan för att gå på ppp (party på procivitas) på Tempel men konstigt nog efter att vi lämnat våra saker i garderoben så spenderade vi mer tid utanför än där inne. Mötte upp Malin, hennes boyfriend och en massa andra trevliga människor och hade en underbar kväll!
Studenten imorgon, woopwoop! Ska bli kul att kolla på i alla fall.. Nästa år är det äntligen min tur!
